Spelmannen har sina rötter i Sveriges bondesamhälle, där spelmannen var en hantverkare, dagverkare eller bonde som även kunde spela ett instrument, oftast fiol, och som anlitades av de andra invånarna i byn för att spela vid olika ceremonier, som dop, eller vid fester. Det är framförallt dessa två syften som var de huvudsakliga för spelmansmusiken: det ceremoniella syftet och danssyftet.
Spelmännen omgavs förr i tiden av många olika sägner. De sades till exempel ha lärt sig att spela fiol av Näcken, och spelmannen som figur romantiserades och sågs som mytomspunnen. Det har skrivits många böcker om spelmän och sägnerna som omger dem. Om du skulle vilja ta del av dessa böcker, hittar du ett stort utbud av ljudböcker på Storytel.se.
Fiol var som nämnt ovan det vanligaste instrumentet. En spelman kunde dock använda en rad andra instrument för att framföra sin musik. Några exempel är nyckelharpa, pipa, klarinett, munspel, näverlur och kohorn. Dessa instrument är idag några av de som anses mest traditionella. Med tiden har dock även utländska influenser påverkat den svenska folkmusiken, och därmed även introducerat nya instrument i spelmännens repertoar, till exempel gitarr, dragspel, tvärflöjt, blockflöjt och mandola.
Idag är spelmansrörelsen en levande folkrörelse, som bland annat hålls vid liv tack vare Sveriges Spelmäns Riksförbund. De vill bland annat ”vidmakthålla [folkmusikens] folkliga tradition och levandegöra dess musikaliska särart”. Förbundet har ungefär 7000 medlemmar, det vill säga spelmän. Rörelsen hålls också vid liv tack vare de olika spelstämmor som arrangeras regelbundet runt om i landet, med syftet att spelmän ska kunna träffas och spela tillsammans. Varje år hålls en Riksspelmansstämma, då spelmän från hela landet samlas. Vid Riksspelmansstämman har man som spelman också chansen att spela inför Zornjuryn, som bedömer om spelmannen spelar på ett tillräckligt traditionsenligt sätt och med tillräckligt god teknik för att tilldelas Zornmärket i silver. Får man detta märke får man också titeln och utmärkelsen riksspelman, den kanske högsta äran som går att få som svensk spelman. Zornmärket delas också ut i guld, men utmärkelsen baseras då inte på en uppspelning av musik, utan på vad spelmannen gjort för att sprida folkmusik och hålla den vid liv. Trots att titeln är just spelman kan även kvinnor tilldelas utmärkelsen, som till exempel O”tôrgs-Kaisa Abrahamsson, som tilldelades guldmärket 2004. Hon är bara den tredje kvinnan genom historien som tilldelats märket, men det kan bli desto fler efter henne: Abrahamsson har nämligen grundat Spelkvinnstämman, som anordnats årligen sedan 1998.